Leijonbaren

Torsdag och dag 2 i födelsedagsfestivalen. Finbesök från västkusten bjuder på stjärnrestaurang, eller i varje fall på dess bakficka, nämligen Leijontornets bakficka Leijonbaren. Min konkurrent The Foodie Sthlm (han i min blogglista med kantarellsoppan, jag undrar vad som hände med honom?) hade lovordat deras blodpudding. Tidigare har jag ätit blodpudding i skolbespisningen, men också på en annan stjärnkrogs bakficka, Kock &Vins lilla Björns bar, Göteborg. Trots identiskt innehåll har de tre versionerna skiljt sig drastiskt. Igår var den i tjocka, krispiga, nästan frasiga stavar. Fläsklardoner, karamelliserat äpple och naturligtvis lingon serverades naturligtvis till. Och ja, blodpudding är perfekt krogmat. Inget du snor hemma en torsdag hursomhelst. På gränsen mellan kategori 2 och 3 i mitt husmanskostsystem kan vi säga. Desserten var lika genialisk, nyponsoppa med mandelbiskvier och vaniljglass. Soppan var mörk till färgen, grynig på ett fint sätt. Mandebiskvierna var som små, små bitar av krispighet. Glassen var nästan för gräddig för min smak, men som helhet var det ljuvligt. Som garnityr återfanns en liten, liten tusensköna samt klöver. Fint! Besöket på andra sidan bordet åt "fikabröd", vilket visade sig vara hallongrotta, kanelbulle och rulltårta. Alla stora som femkronor. Kanelbulle och klöver sades vara en vinnande kombination. Väldigt gulligt. Viva Leijonbaren!

Leijonbaren, Lilla Nygatan, Stockholm