Griskarré, bönor, fänkål

Det är fröjdiga italienska dagar hos GRISBIT PÅ ISBIT. Föregående inläggs pasta (vad den nu heter) agerade förrätt till den här grisbiten. Min idé var att göra någon slags italiensk "pulled pork". Men egentligen är kanske hela min vurm för italien en ursäkt för att få äta mer fänkålsfrön? Det här är ingen traditionell porchetta, vilken brukar kallas just för "italian pulled pork" i USA, Nej det här är en glad griskarré, som fick gå i många timmar i ugnen tillsammans med tomater och chianti. Mot slutet tillsatte jag rosmarin och fänkål. Jag utgick från Taffels recept men valde att spåra ur lite grann. Jag köpte stora, fina, vita bönor i Hötorgshallen. Dessa fick ligga i vatten över natten. Sedan missberäknade jag deras koktid lite. Framförallt är det viktigt att inte glömma att skala bort höljet, skinnet, som omger bönan. Det kommer bli mycket bönor och linser framöver, ett område jag är helt illiterat på, men även dess anatomi ska läras från grunden. Leve bönan! Sedan kan man argumentera för att jag lät lite mycket vätska försvinna, den hade vunnit på att vara lite blötare. Jag är inte ödmjuk, bara ärlig. Köttet blev underbart trådigt. Färgen var brun möter beige möter brun, precis som det Toscanska köket beskrivdes i boken jag just läste ut. Det hela serverades med bröd och mer vin. Bra måltid.