En ledig torsdag tillsammans med två vänner. I city bytte vi batterier på våra armbandsur. Min fungerade inte skulle det visa sig. Vi drack en kaffe hos den fina lilla Italienaren högt upp på Drottninggatan. Skrotade gamla skivor på Myrorna. Tog en Hof och ett Grebbestadostron i Hötorgshallen och planerade en hemmalunch. Jag ville köpa får, men lammkillen i hallen lät föga förvånande förvånad, men berättade att de däremot hade frusen get. Äntligen! Det letade ju jag efter då jag började skriva GRISBIT PÅ ISBIT. Fint. Men inte nu. Mina vänner var helt inne på "Rostas" så vi gick till Argentinaren och köpte rostbiff. Med fettlock, ljuvlig sak. Systembolaget sålde oss vin, vi vände hemåt.
Jag har serverat det en gång tidigae och det är ingen dum idé: rostbiff med aïoli. Min vän hade ingen mortel så vi vispade ihop den, till min stora besvikelse. "Vitlöksmajonnäs" muttrade jag surt, men jag var inte sur. Det smakade fantastiskt förstås. Potatisen (Asterix) rostades tillsammans med köttet och brässerades närmast i dess safter.
Strålande. En utmärkt lunch är mer värd en än utmärkt middag anser jag. Alla älskar en långlunch, men få kan ta den. Det är inte rättvist förstås. Just denna dag var vi alla lediga, och då bör man alltid samlas för en lång kvalitétslunch. Viktigare än både tvättid och träning, eller frukost.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar